Märta Bergqvist

I den östligaste delen av Falun i Dalarna, ligger stadsdelen Hosjö. Där föddes den 20 februari 1906 en flicka, som av sina föräldrar tilldelades namnet Märta. Efternamnet hon fick ärva var Bergqvist. Hon växte upp i Falun och avlade där examen på folkskoleseminariet 1927. Några år senare, närmare bestämt 1931, kom hon till Katrineholm, där hon utövade sin lärargärning fram till sin pensionering 1970. Dock gjorde hon några ut-flykter från sin nya hemstad till korta förordnanden i Falun, Tierp, Skultuna och Göteborg.

Bild 1

En allvarlig ung dam hos fotografen i Falun 1910. Katrineholms kommunarkiv

Märta Bergqvist var djupt och helhjärtat engagerad i Katrineholms kommunala angelägenheter – främst som språkrör för den enskilde individens rättigheter. Hon var en ivrig gäst på lokalpressens debatt- och insändarsidor, där hon ofta framförde kritik mot myndigheternas sätt att agera i viktiga samhällsfrågor. Bland annat var hon starkt kritisk till Landstingets ljumma intresse då det gällde att bevara Kullbergska sjukhusets status som ett fullvärdigt akutsjukhus och mot kommunens beslut gällande försämringar inom Hemtjänsten.

Märta Bergqvist hade sin politiska hemvist i Folkpartiet och hade en mängd olika kommunala förtroendeuppdrag. Hon satt med som ledamot i stadsfull-mäktige (senare kommunfullmäktige), barnavårdsnämnden, socialnämnden, handikapprådet, nykterhetsnämnden, civilförsvarsstyrelsen, företagsnämnden m.m. I några av dessa styrelser och nämnder var hon ordförande. Hon var en av krafterna i bildandet av hemhjälpsnämnden, tillhörde utredningskommittén för servicehuset Igelkotten och kämpade för tillblivelsen av det första barndag-hemmet. I många år var hon ordförande i Sörmlands folkpartikvinnors läns-förbund och i Katrineholms kvinnogrupp. Hon var även suppleant för Sörmland i riksdag och landsting.

Bild2

Märta Bergqvist vid gamla vattentornet i Katrineholm någon gång på 1950-talet. Foto: okänd. Katrineholms kommunarkiv

Märta Bergqvist var ogift och saknade bröstarvingar, varför hon inför sin bortgång den 10 december 1986 hade testamenterat hela sin kvarlåtenskap till Katrineholms kommun. Det efter-ämnade kapitalet förvaltas under beteckningen Märta Bergqvists kultur-stipendiefond. 20 procent av den årliga avkastningen skulle komma att läggas till kapitalet medan resten skulle utdelas som ett kulturstipendium och gå till ”en yngre talangfull studerande inom kultur och konst, såsom sång, musik, skulptur, måleri och dylikt”. I dödsannonsen, införd i Katrineholms-Kuriren den 13 december uppmanas att tänka på denna fond.

Bild 3

Politikern Märta Bergqvist under valrörelsen 1973. Foto: okänd. Katrineholms kommun-arkiv

Då Märta Bergqvist saknade nära anhöriga var dödsannonsen endast under-tecknad av ”vännerna” som å andra sidan var desto talrikare. Efter ett rikt liv i mänsklighetens tjänst och i kampen för de svagaste, hade ett stort hjärta i en späd kropp nu slutat slå. En del av de hjärtefrågor hon brann för och de beslut hon lyckades genomdriva, drar vi dock nytta av som medborgare än i dag, snart 30 år efter hennes död.

Författare:
Roland Blomqvist,
Katrineholms Kommunarkiv