Nykterhetsrörelse på frammarch

”Härmed har jag äran meddela, att nedannämnda personer sistlidne månad varit anmälda eller anhållna för fylleriförseelse häri staden och hava de om åtkomsten av rusdryckerna lämnat följande uppgifter”

Så börjar rapporten som landsfiskalen i Katrineholms stad varje månad skickade till Systemaktiebolaget i Norrköping. Året var 1931 och kontrollen över medborgarnas dryckesvanor rigorös. Den som påträffades berusad på allmän plats fick finna sig i att bli arresterad och inlåst för tillnyktring varefter det vidtog förhör om varifrån rusdryckerna kom och hur mycket man förtärt. Dessutom var offentlig onykterhet straffbar och ett bötesföreläggande väntade. Vid upprepade förseelser kunde man tvångsintas på dåtidens behandlingshem, som i folkmun kallades ”Torken”. Vården som bjöds på dessa bestod i mat, husrum och arbete. Detta var under motbokens tid, då mängden alkohol som var och en fick köpa reglerades individuellt efter bl.a. inkomst, förmögenhet, samhällsposition och kön. Den som var arbetslös eller saknade inkomst kom inte i fråga för någon tilldelning alls. Detta gällde även gifta kvinnor och kvinnor som tjänstgjorde i hem t.ex. hembiträden. Ogifta kvinnor kunde få tilldelning, men då i betydligt mindre mängd än männen.

Bild 1

Medlemmarna i Logen 235 Familjevännen poserar framför ordenslokalen vid Bondegatan 10. Bilden är odaterad men gissningsvis 1890-tal. Foto: okänd. Katrineholms kommunarkiv

På 1800-talet var superiet i landet så allvarligt att hela generationer riskerade att förloras. Det lilla stationssamhället Katrineholm var inget undantag, vilket fick bland annat Carl Fredriksson, ägare av snickerifabriken mitt i stan att reagera. Han erbjöd sig att stå för medlemsavgiften för de av hans anställda som ville gå in i någon nykterhetsförening, eller loge som de även benämndes, som en del av den i Amerika uppkomna IOGT-rörelsen.

Verdandisextetten

Verdandisextetten som så vitt man kan se var en oktett. Verdandi finns än i dag och är en partipolitiskt obunden organisation som jobbar med sociala frågor bl.a. alkoholproblematik. På bilden från 1925 ser vi f.v. Emil Franzén, Albin Larsson, Nils Göransson, Ture Wedberg, Folke Roxström, Gustav Käll-ström, Lars Åhlin, Cronje Schuman. Foto: okänd. Katrineholms kommunarkiv

I Katrineholm bildades år 1881 Logen Garfield, följd av en rad små loger som ofta arbetade under mycket primitiva former och endast levde i ett fåtal månader. I Katrineholms kommunarkiv finns handlingar från drygt 80 nykterhetsföreningar av vilka Logen 235 Familjevännen är en av de största. Den startade 1882 och var en förening som överlevde i det längsta, mycket beroende på tidigare nämnda Carl Fredriksons bidrag.

Bild 3

Diplom Från I.O.G.T till Logen 4621 Morgonvind, för ett framgångsrikt år som medlemsvärvare 1954. Katrineholms kommunarkiv

I gamla arkivhandlingar kan man ibland utläsa att nykterhetsrörelsens medlemsantal ofta var högre på vintern än på sommaren, då en del bröt sitt nykterhetslöfte i och med att aktiviteten på ortens dansbanor startade. Efter att ha genomlevt sommaren i ”sus och dus” sökte de åter medlemskap i logen, då höststormarna började vina.

Den gamla sortens nykterhetsförening för numera en tynande tillvaro och har ersatts av fungerande behandlingshem, alkoholpolikliniker m.m.

Författare: Roland Blomkvist, Katrineholms kommunarkiv