Sparbankshuset i Mariefred stod klart år 1915. Illustration: V Fagerström. Mariefreds sparbanks arkiv, Arkiv Sörmland

Sparbanksrörelsen 200 år – exemplet Mariefred

I år är det 200 år sedan som sparbanksrörelsen startades i Sverige. Först ut var Göteborg. Det uppmärksammar vi med ett sörmländskt arkivexempel som väl inte har 200 år på nacken men väl drygt 150 år – Mariefreds sparbank.

När banken i Mariefred startade 1863 var sparbanksrörelsen på frammarsch. Den första sparbanken hade bildats i Skottland 1810. I Sverige var Göteborg först ut. Året var 1820. Det blev startskottet för en våg av bankbildande genom landet. I Sörmland startades den första sparbanken år 1827 i Eskilstuna. Den följdes snart av Nyköping (1832), Strängnäs (1840) och Oppunda (1850).

Bakom instiftandet av sparbanken i Mariefred stod kronofogde Carl Hök. Till ett sjuttiotal av ortens ”ståndspersoner” gick hans inbjudan, där han framhöll att en sparbank ”skulle utöfva ett särdeles välgörande inflytande på den tjänande och arbetande klassens sedlighet och möjligen grundlägga mångens framtida oberoende ställning”.

Hans ord hörsammades i bygden. Vid mötet tecknade sig ett fyrtiotal herrar på bidragslistan. En ekonomisk grundplåt, en omkostnadsfond, var nämligen nödvändig för att få igång verksamheten. De som skänkte pengar till fonden utsågs till principaler (senare kallade huvudmän) och fick välja bankdirektion och revisorer. Sockenombud utsågs senare för att underlätta även för avlägset boende.

Instiftare av Mariefreds sparbank 1863. Sparbankens arkiv, Arkiv Sörmland

Del ur listan över bankens stiftare med bland annat brukspatroner, grosshandlare, doktorer och hovpredikanter. Mariefreds sparbanks arkiv, Arkiv Sörmland.

Mariefreds sparbank år 1913. Victoria Blom flankeras av Johan Jönsson och Herman Setterholm. Foto: L Erik Lindmark. Mariefreds sparbanks arkiv, Arkiv Sörmland

Mariefreds sparbank 1913. Sveriges första kvinnliga sparbankskamrerare Victoria Blom flankeras av bokhållaren slottsinspektor Johan Jönsson och kontrollanten fabrikör Herman Setterholm (ordförande). Foto: L Erik Lindmark. Mariefreds sparbanks arkiv, Arkiv Sörmland.

I det första reglementet framgår att syftet med verksamheten var att ”uppmuntra flit och sparsamhet genom att utaf hufvudsakligast mindre bemedlade personer, i synnerhet af den tjenande klassen, emottaga smärre summor och dem till deras nytta förkofra genom beräkning af ränta och densammas läggande till kapitalet vid hvarje års slut.”  Det är formuleringar som stämmer väl överens med den övriga sparbanksrörelsens vid denna tid. Förutom att förvalta mindre bemedlades sparpengar och ge ränta var även kreditgivning vanlig, särskilt vid landsbygdsbankerna.

Till bankens förste bokförare utsågs telegrafistkommissarien L F Gösling. Han efterträddes under 1870-talet av stadsfiskalen Carl Stenbiht. När denne avträdde sin post drygt tjugo år senare skrev hans efterträdare svensk bankhistoria. Fröken Victoria Blom blev då landets första kvinnliga sparbankskamrerare. Hon var tillika stadens första kvinnliga ledamot i stadsfullmäktige – en föregångskvinna på många sätt.

Vid starten 1863 upplät Mariefreds magistrat välvilligt rådhussalen kostnadsfritt för bankens verksamhet. Under åren 1877-1915 delade banken lokal på annat håll med ortens andra bankinrättning, Södermanlands Enskilda Banks avdelningskontor. Även här blev det dock så småningom trångbott.

Från att ha varit gratisgäst i en offentlig byggnad och därefter sambo med bankkollegor, beslutades år 1907 om en helt annan lösning på lokalproblemet – att bygga eget sparbankshus. Åtta år och flera förkastade arkitektförslag och tomtinköpsplaner senare, stod äntligen det nya bankhuset färdigt. Här blev Mariefreds sparbank kvar i nästan hundra år innan flyttlasset gick till Långgatan, bara ett stenkast från Mariefreds rådhus där allt en gång började den där vinterdagen för drygt 150 år sedan.

Texten har tidigare publicerats i Sörmlandsbygden i januari 2014.