Affisch om invigningen av Gnesta Folkets hus 1907. Folkets hus Gnestas arkiv, Gnesta kommunarkiv.

När Gnesta fick Folkets hus

Såsom fallet var i många svenska städer vid den tiden, var de stora folkrörelserna på frammarsch i Gnesta kring det förra sekelskiftet. Förutom de i allmänhet något äldre nykterhets- och frikyrkorörelserna, var även arbetarrörelsen i stark utveckling. Medan nykterhetsvännerna hade sina loger och frikyrkobesökarna missionshus och kapell, hade arbetarrörelsens medlemmar till en början svårt att skapa egna mötesplatser och samlingspunkter. År 1893 byggdes i Malmö det första Folkets hus i Sverige. Detta fick en mängd efterföljare landet över, bland annat i Gnesta som vi ska se här.

År 1911 berättar Carl Torstensson, ordförande i Föreningen Folkets Hus i Gnesta, såhär om föreningens första år:

Den som först framkastade tanken på ett folkets Hus i Gnesta var framlidne redaktören för Stockholmstidningen A. Jernling som å ett valmöte i Gnesta yttrade att han ansåg att ett Folkets Hus borde finnas inom hvarje såsom en arbetarnas fria borg. Närmaste anledningen härtill var att vid ett af de frisinnade utlyst möte i Gnesta folkskola 1905 högerherrrarna med riksdagsman Lindblad i spetsen, hänsynslöst trängde sig in på de frisinnades efter föredraget anordnade enskilda möte, motiverande detta sitt tilltag med att någon borde öfvervaka vad som förehades i ett kommunens hus hälst som ordföranden vid det enskilda mötet sjelf bekänt sig som socialist.

Gnesta arbetare vara för få och naturligtvis för fattiga att i den närmaste framtiden kunna skaffa sig ett Folkets Hus, men då erbjöd sig redaktör Jernling att mot billiga villkor lemna ett förskottslån å 5:000 kr. Till ett blifvande Folkets Hus i Gnesta samt lemnade omedelbart 5:00 kr för inköp av tomt. Någon Folkets Hus-förening var då ej ännu bildad, men en tomt fanns som inköptes för ett pris af 5:50 kr, ett ganska billigt pris i anseende till storleken.

Ingång till Malmö Folkets park, Sveriges första från 1893. Foto: Cilla Bergman

Malmö var inte bara först med Folkets hus, bara några månader efter folketshusinvigningen 1893 stod även Sveriges första Folkets park klar i staden. Foto: Cilla Bergman.

Föreningen bildades så småningom och inregistrerades varefter tomten överläts på föreningen. Under föreningens bildande erhölls ytterligare 5:00 kr af red. Jernling till grundläggningsarbete, men innan grunden ens var färdig så dog red. Jernling, och någon vidare hjelp från det hållet syntes ej vara att vänta.

Utsikterna till ett Folkets Hus i Gnesta sågo derför ganska mörka ut för tillfället. Emellertid försåldes i maj 1906 å auktion ett gammalt skolhus, tillhörigt Frustuna kommun, och med präktigt timmer uti. En styrelsemedlem i folkets hus-föreningen inköpte detsamma för att sedan öfverlåta det på föreningen. Prästen Petrus Agrell som var närvarande på auktionen, och misstänkte att virket skulle användas till Folkets Hus förklarade emellertid att anbudet ej antogs utan istället sålde han huset under hand till annan person sedan auktionspubliken aflägsnat sig. Efter åtskilligt krångel och sedan vederbörande blifvit öfvertygade om det ohållbara i det olagligatillvägsgångssätt, blef huset omsider öfverlåtit till den som inropadt det vid auktionen, och utgör nu stommen i Gnesta Folkets hus.

Affisch om invigningen av Gnesta Folkets hus 1907. Folkets hus Gnestas arkiv, Gnesta kommunarkiv.

Affisch om invigningen av Folkets hus i Gnesta 1907. Folkets hus Gnestas arkiv, Gnesta kommunarkiv.

Sedan affären med skolhuset var klar kunde emellertid ingenting vidare åstadkommas utan pengar, men var få dem ifrån? Detta var styrelsens stående dagsfråga. Men när nöden är som störst, är hjälpen närmast. Af fru Jernling fick föreningen fram på sommaren meddelande om, att red. Jernling innan han dog hade bestämt att Aktiebolaget Stockholmstidningen skulle lemna återstoden af de 5:000 kr han lofvat låna föreningen.

Efter åtskilliga omständigheter kunde huset börja att uppföras den 1 november 1906 och skulle enligt kontraktet med byggmästaren vara färdigt den 1 mars 1907. Det blef dock ej färdigt för invigning förr än den 7 april, då partiagitatorn Elmgren i en hörna af salen kunde inför fulltalig publik, deribland både präster och länsmän, utlägga partiprogrammet för första gången hört i Gnesta. I början av sommaren 1907 var huset emellertid färdigt att använda till varjihanda. Nu hade föreningen emellertid måst taga en första inteckning på 3 000 kr. Pengar på denna var också svårt att få men erhölls slutligen Mälarprov. Bank i Nyköping. Huset med tomt kostar nu föreningen 8 360 kr. Härå har föreningen 8.000 kr i inteckningsskuld.

Att Folkets hus varit en källa till förtret för en hel del gott folk på platsen säger sig sjelft. Många förslag har också pröfvats för att få företaget som ju inte är och inte varit så bärkraftigt sjelft. Det sista af dessa försök, bildandet af en godtemplarloge som en del arbetare bildade med innersta afsikt att komma Folkets hus till lifs naturligtvis äfven den loge av N.O.W. som har sina möten i Folkets hus.

Interiör från Gnesta Folkets hus u å. Foto: okänd. Folkets hus Gnestas arkiv, Gnesta kommunarkiv.
Exteriör från Folkets hus i Gnesta u å. Foto: okänd. Folkets hus Gnestas arkiv, Gnesta kommunarkiv.

Interiör- och exteriörbilder från Folkets hus i Gnesta 1911. Dessa bilder omnämns även nedan. Foto: okänd. Folkets hus Gnestas arkiv, Gnesta kommunarkiv.

Nämnda godtemplarloge understöddes på allt sätt. Till en början av de besittande i samhället och förslag om föreningsbyggande har ständigt stått på dagordningen. Byggnadstomt erbjöd sig kammarherren Ekerman att skänka och listor har cirkulerat bland penningstarka för erhållande af medel till bygget men det ser ut som vederbörande hade mycket svårt att lätt på pungen trots allt och därför har bygget ännu ej kommit till stånd.

Som en bland de verksammaste bland arbetarna i Gnesta att föra företaget framåt med byggandet af Folkets hus må särskilt nämnas telefonreparatören C. O. Malmkvist, hvilken varit så att säga den ledande själen i företaget.

Huset består af en större samlingslokal rymmande omkring 400 personer, ett mindre rum samt bostad för vaktmästaren bestående af rum och kök. Salen tjenar följande föreningar till samlingsrum: en loge af N.O.W hvilken varit ett godt stöd för föreningen äfvenså arbetarekommun samt Svenska Järnvägsmannaförbundets afdelning.

Som af ovanstående framgår kan Folkets hus i Gnesta anses som ett minne af red. Jeurling förutan hvars hjälp ett Folkets hus i Gnesta ännu länge förblifvit ett önskemål blott.

Må nu Gnesta arbetare rätt förstå att värna om denna sin den fria tankens borg.

Detta är de upplysningar vi för närvarande kan lemna om Folkets Hus i Gnesta. Härmed följer fotografi af Huset både in- och utvändigt.

Å styrelsen för föreningen Folkets Hus vägnar
Gnesta den 30/9 1911
Carl Torstensson
ordförande

Inbjudan till möte i Folkets hus 1908. Sv. Järnvägsmannaförbundet avd. 54 Gnestas arkiv, Gnesta kommunarkiv.

Järnvägsmannafacket höll också sina möten i Folkets hus, som här 1908. Sv. Järnvägsmannaförbundet avd. 54 Gnestas arkiv, Gnesta kommunarkiv.