I det här blogginlägg lyfter Arkiv Sörmland fram husmödrarna. Ta del av några exempel ur rörelsens sörmländska historia med särskilt fokus på Gnestaortens husmodersförening.

Under första världskriget gjorde kvinnorna stora insatser genom kristidskommittéer och kvinnoråd, vilket skapade sammanhållning och gav värde åt kvinnornas ansträngningar. Efter krigets slut fanns en önskan hos många om fortsatt samverkan. År 1919 bildades Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund (SHR), där ”hemmens kvinnor samlade sig som en kår”. Förbundet var på papperet opolitiskt men i praktiken var rörelsen borglig till sin karaktär.

I Sörmland var intresset inledningsvis svalt för husmodersrörelsen. Endast en sörmländsk lokalförening startade i anslutning till husmodersförbundets tillkomst, Nyköpings husmodersförening från 1920. Det stora uppsvinget kom istället två decennier senare, under andra världskriget. Nu stod åter kvinnosamverkan i fokus på olika sätt i samhället. Kvinnors ansvar för demokratins värde och det svenska folkets framtid lyftes än en gång fram. Hem och familj fick ökad betydelse.

Kvinnorna stod för en viktig insats under första världskriget, inte minst genom sitt flitiga insamlingsarbete. Här samlas medel in för att skaffa gevär till den frivilliga skyttekåren. Foto: Ebba Lindegren. Eskilstuna stadsmuseum (EM GB76).

Del av tidningsnotis om bildandet av husmodersföreningen i Gnesta 1941. Gnestaortens husmodersförenings arkiv, Gnesta kommunarkiv.

En lång rad nya husmodersföreningar tillkom nu i rask takt. I Sörmland fick föreningen i Nyköping under 1941 sällskap av inte mindre än sex nybildade: Mellösa, Eskilstuna, Gnestaorten, Julita, Strängnäsbygden och Vallby-Hammarby-Sundby, senare tillkom även V. Vingåker, Jäder, Katrineholm och Torshälla.

Bland de föreningar som bildades 1941 fanns alltså Gnestaortens husmodersförening. Dess historia finns sparad för framtiden genom bevarade arkivhandlingar hos Gnesta kommunarkiv. Här ska vi ge några glimtar därur.

Vid ett möte i Gnesta folkskola under den tidiga våren 1941 samlades ett tjugotal intresserade kvinnor under ledning av landshövdingefrun Gerda Wijkman – en centralgestalt inom husmoderrörelsen i länet och också länsförbundets första ordförande – för att bilda en lokal husmodersförening för Gnesta med omnejd. Till ordförande i den nybildade föreningen valdes Anna Ekdal. Årsavgiften fastställdes till tre kronor. Mötet avslutades med visning av försvarsfilm.

Med flera nya husmodersföreningar uppstartade i länet, var tiden snart kommen för att också bilda ett förbund för Sörmland. Initiativet kom från nyköpingsföreningen som i ett brev från april 1941 till den nybildade Gnestaortens husmodersförening ställde frågan om Gnestas husmödrar ville vara med och bilda ett länsförbund. Tanken var att detta skulle ske vid ett evenemang i Nyköping den 12-13 maj, som stadens husmodersförening arrangerade tillsammans med Nyköpings köpmannaförening.

I brevet går bland annat att läsa: ”Fru Lilliehöök [ordförande i Sveriges husmodersföreningars riksförbund] kommer hit den 12 maj, och hon vill då gärna bilda länsförbundet. Ordförandeskapet är fru Wijkman villig åtaga sig. Vi inbjuda Eder nu som gäst vid våra ”dagar” och äro tacksamma att snarast få svar på frågan om bildandet av Södermanlands länsförbund av S.H.R.”

Såväl Gnestaortens husmodersförening som många andra föreningar i länet hörsammade inbjudan. På Restaurang Värdshuset i Nyköping samlades den 12 maj 1941 ett antal kvinnor för att lägga grunden till Södermanlands läns Husmodersförbund av SHR.

Förbundet blev en samlande kraft för husmodersrörelsen i Sörmland. Genom länsförbundet arrangerades olika typer av sammankomster och upplysningsverksamhet. Hösten 1943 var det Husmodersdagar i Eskilstuna som stod på agendan. Drygt 200 av Sörmlands husmödrar hade då samlats, däribland damerna från Gnesta. I länsordförande Wijkmans välkomsttal betonade hon moderns betydelse i samhället och vikten av att låta ungdomar ta eget ansvar, eller som vi kanske skulle ha sagt idag ”att inte curla våra barn”. Hon framhöll: ”Det är mödrarna som skapa atmosfären i våra hem, som har inflytande till det goda, men också till det dåliga. Vi böra arbeta på att våra unga mödrar få fostran och kunskaper, som hjälpa dem att hålla måttet.”

Husmodersdräkten blev en samlande symbol för länets husmödrar, där alla hade sin egen likadan. Här ser vi Karin Thorells dräkt från 1960-talet. Foto: Sörmlands museum. Ur Sök i samlingarna SLM36577.

Ur Husmödrarnas sång, rörelsens egen signaturmelodi från Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund och ner till lokalföreningarna.

Orden i ”Husmödrarnas sång” här intill speglar verkligen tidsandan.

Samhörighet och en känsla av att tillsammans kunna göra en insats för landet och för den gemensamma framtiden präglade tiden. I praktiken innebar organiserandet inledningen på ett målmedvetet arbete med fokus på hem, familj och barn men också på andra sociala frågor. Studiecirklar, föredrag och utställningar liksom socialt arbete och välgörenhet hörde till husmödrarnas verksamhetsområden.

Under krigsåren och det efterföljande 1950-talet var den sörmländska husmodersrörelsen som starkast. Vid ”startåret” 1941 var medlemsantalet i länet 484, efter kriget nästan 800. Som störst var antalet under 1950-talet då över tusen medlemmar fanns registrerade i Sörmland – en siffra som därefter sakta men säkert dalat.

Denna utveckling sammanföll väl i tiden med att de traditionella hemmafruarna blev allt färre medan andelen förvärvsarbetande kvinnor ökade. Husmodern var inte längre det kvinnoideal hon tidigare varit, och det var inte självklart att den moderna kvinnan ville associeras med begreppet.

En anpassning till samhällsutvecklingen skedde också 1969 när det nationella förbundet ändrade namn till Husmodersförbundet Hem och Samhälle, vilket bättre ansågs spegla den verksamhet som då bedrevs. Sedan 1999 är husmodern helt försvunnen ur namnet, som numera är Riksförbundet Hem och Samhälle.

Hos flera av länets kommunarkiv finns spännande arkivmaterial att ta del av från Sörmlands husmodersrörelse, förutom i Gnesta också i bland annat Nyköping, Katrineholm , Flen och Eskilstuna (där . Hos Sörmlands museum finns dessutom föremål med anknytning till rörelsen. Massor av lokal kvinnohistoria att upptäcka!

Den här artikeln har tidigare varit publicerad i Sörmlandsbygden men då i ett delvis annat utförande.

Vinjettbilden: Tre medlemmar iklädda den sörmländska husmodersdräkten vid en sammankomst i Kjula 1964. Foto: okänd. Vallby-Hammarby-Sundby husmodersförenings arkiv, Eskilstuna stadsarkiv.