Tre pedagogiska grundtankar

Vi har tagit fram skolmaterialet utifrån tre pedagogiska grundtankar:

• Glokala perspektiv: Ni får jobba med lokalhistoria som även återspeglar nationella och världshistoriska processer.
• Källorna i fokus: Ni lär er om historiens atomer: primärkällorna som är grunden för all historieskrivning (och även mycket skönlitteratur och filmer!)
• Nyckelbegrepp och utvecklingslinjer: Vi ”nöter” in vissa historiska nyckelbegrepp och sätter in dem i ett större perspektiv som återspeglar mer långtgående historiska utvecklingslinjer.

Glokala perspektiv

Övningarna syftar till att fördjupa förståelsen för historieämnets centrala innehåll, med hjälp av ett källbaserat “glokalt” perspektiv. Med “glokalt” menar vi en kombination av ett lokalt och globalt synsätt. Några exempel:

• Lektionen om kooperativa kvinnogillen visar hur kvinnor i bland annat Flen och Eskilstuna blev delaktiga i den internationellt förankrade kooperationen och arbetarrörelsen.
• “Sörmlands glokala historia” visar hur sörmländska industrialister reste utomlands för att  inhämta kunskaper och inspiration från utlandet på 1800-talet, vilket kan belysa såväl historisk kontinuitet som förändring i globaliseringen.
• Kärlekshistorien mellan Oskar och Helfrid, dokumenterad genom deras kärleksbrev, kan användas för att studera kärlek, könsroller och identitet, vilket i sin tur kan kopplas till allmänmänskliga frågor om demokratisering, mänskliga rättigheter, makt och jämställdhet.

Tyngdpunkt och röd tråd för samtliga lektioner är källkunskap och källkritik. Eleverna får i samtliga övningar träna på att söka, kritiskt granska, tolka och använda olika typer av digitaliserat källmaterial.

Källorna – historiens atomer

Källorna är “historiens atomer”, de partiklar som bygger innehållet i trovärdiga historiska artiklar, böcker, filmer och avhandlingar. Källorna är förstås också grunden för läromedel i historia – men förvånansvärt ofta saknas tydliga källangivelser i läromedlen. Tyvärr är det också så, att en förhållandevis liten del av övningar och annat material i historieundervisningen ägnas åt källstudier. 

Vårt mål är att lära eleverna något livsviktigt, något som få personer idag kan: att söka fram, tolka och använda primärkällor.

Arkiv Sörmlands skolmaterial inleds därför med en kort grundkurs i arkivkunskap, inriktad på praktiskt arbete med digitaliserade (inskannade och/eller transkriberade) arkivkällor. Syftet med den inledande övningen är att ge eleverna en grundläggande förståelse för hur det går till att forska i riktiga primärkällor. Samtidigt introducerar övningen vissa centrala begrepp och digitala verktyg, som återkommer även i de följande övningarna. 

Nyckelbegrepp och utvecklingslinjer

Övningarna är uppbyggda kring ett antal historiska nyckelbegrepp, som eleverna måste förstå och kunna använda i förhållande till en historisk kontext. I några av övningarna finns listor med begreppsdefinitioner, i andra får eleverna själva söka fram begreppens innebörd.

Exempel: För att kunna förstå innehållet i övningen om kvinnogillen måste eleverna lära sig innebörden i begreppet “kvinnogille”, vilket i sin tur måste relateras till begrepp som “kooperation”, “arbetarrörelse”, “folkrörelse”, “socialism” och “folkhem” för att bli begripliga i ett längre historiskt perspektiv. 

Övningarna är alltså konkreta nedslag i historien, byggda på lokalt källmaterial, som ni kan använda för att tydliggöra längre utvecklingslinjer och levandegöra viktiga historiska begrepp. I ett par av övningarna får eleverna också jobba med att skapa egna tidslinjer.