Tema 2: Kvinnogillen och tidig feminism

Kvinnogillena uppstod i en tid då de flesta kvinnor fortfarande var omyndiga. Många var fast i hemmet med barnuppfostran och hushållsarbete som främsta sysslor. Arbetet i gillena gav kvinnorna ett socialt sammanhang utanför hemmen, där de också kunde lära sig styrelsearbete, bokföring och annat nyttigt.

I det här temat läser ni om en viktig men ganska bortglömd del av den tidiga kvinnorörelsen och dess kopplingar till arbetarrörelsen och folkhemmets framväxt. Ni får också prova att själva forska och söka i arkivdatabaser.

Lektionsunderlaget är uppdelat i en inledande diskussion, övningar, sammanfattande avslutning samt en eller flera fördjupande extrauppgifter. Öppna lektionsunderlagets olika delar genom att klicka på flikarna nedan. Stödmaterial finner du i högerkolumnen (större skärmar) eller längst ned på sidan (mobiler och små skärmar).

1921

Då blev gifta kvinnor över 21 år myndiga

Lektionsunderlag

Börja med att resonera om vad ni vet om kvinnogillena och deras plats i historien. Förbered gärna diskussionen genom att läsa om kvinnorörelsen och arbetarrörelsen i den bok eller det läromedel som ni brukar använda. 

Diskutera några av frågorna nedan tillsammans i klassen. Om ni inte kan arbeta i helklass kan ni förstås besvara frågorna skriftligt, enskilt.

    1. Känner ni igen orden kooperation och kvinnogille sedan tidigare? Vad kommer du att tänka på när du hör dem? (Det är okej att gissa!)
    2. Vad betyder ordet kooperation? Vad är grundtanken med kooperativa rörelser?
    3. Känner du till några kooperativa affärsrörelser som är verksamma idag? Ge exempel!
    4. Skulle du kunna tänka dig att vara aktiv medlem i en kooperativ rörelse? Varför/varför inte?
    5. Många organisationer har historiskt sett varit uppdelade i manliga och kvinnliga sektioner – varför är det så, tror du?
    6. Kan ni ge exempel på organisationer eller verksamheter som fortfarande är uppdelade mellan kvinnor och män? Är det bra att uppdelningen finns? Motivera era svar!

Övningen består av film, bakgrundstext och ett antal frågor. Till detta tema finns även en extra övning i form av en bildanalys.

Gör så här:

    1. Läs artikeln “Kvinnogillen och tidig feminism”. Om ni hinner: titta även igenom artikeln ”Det stod kvinnor bakom”. 
    2. Se den gamla journalfilmen “Det sjunger och det spelar” om kvinnogillena.
    3. Jobba med nyckelbegrepp och instuderingsfrågor.
    4. Om ni hinner: gör extrauppgiften där ni får analysera bilder.

Artiklar och annat stödmaterial finns högerkolumnen (större skärmar) eller längst ned på sidan (mobiler och små skärmar).

Koll på nyckelbegreppen?

Temat bygger på ett antal ord och nyckelbegrepp, som ni bör förstå för att kunna lösa instuderingsfrågorna.

Så kan ni jobba med nyckelbegreppen:

    1. Skriv en egen förklaring, eller definition av begreppet.
    2. Använd begreppet i en mening, där du exempelvis förklarar begreppets samband med historieämnet, eller ger exempel på fakta som du förknippar med begreppet.

Instuderingsfrågor

    1. Vad var ett kvinnogille?
    2. När bildades de första kvinnogillena och varför?
    3. På vilket sätt kan man se Flens kvinnogille som en del av a) kvinnorörelsen, och b) arbetarrörelsen?
    4. Vilken politisk inriktning hade kooperationen och kvinnogillena?
    5. Vad tänker du om kvinnorna som är med i filmen? Hur talar de? Hur ser de ut? Vilka är de största skillnaderna jämfört med idag?
    6. Vad är kooperationen, eller den kooperativa rörelsen? När och var startade kooperationen?
    7. Vem var Martin Sundell?
    8. Vem var G H Danielsson? Vilken betydelse hade han för Flens kvinnogille?
    9. Vilka problem stötte kvinnogillena på i sin verksamhet?
    10. Varför lade Flens kvinnogille ner sin verksamhet?

Extrauppgift: Bildanalys

    1. Gå till söktjänsten “Digitalt museum” som innehåller digitaliserade handlingar och bilder från många olika museer arkiv i Sverige. Ni kan även prova att bildsöka med Google eller annan sökmotor.
    2. Sök på termen “kvinnogille”.
    3. Välj någon bild från sökresultatet.
    4. Beskriv vad bilden föreställer: när och var är bilden tagen? Vad händer på bilden?
    5. Vad tänker du själv när du ser bilden? Skriv ner några tankar, känslor och ord som dyker upp när du ser bilden!

Sammanfatta och resonera kring temat och övningarna.

Gör detta i helklass eller större grupper:

    1. Gå igenom nyckelbegrepp och svar på instuderingsfrågor tillsammans.
    2. Tänk efter: på vilket sätt kan historien om kvinnogillena lära oss något om jämställdhet och maktrelationer mellan könen?
    3. Kan ni komma på andra tillfällen när män har skapat särskilda organisationer eller sammanhang där kvinnor förväntats delta?
    4. Idag finns inte några kvinnogillen kvar – varför är det så, tror du?
    5. Nämn några kvinnoorganisationer eller feministiska rörelser som är aktiva idag. Jämför med kvinnogillena: vilka likheter och skillnader kan du se?
    6. Fantisera: Tänk er att ni ska starta en ny, samhällsnyttig organisation enbart för män. Vilken inriktning skulle föreningen ha? Vad behöver dagens män lära sig? :)
    7. Nämn några nya saker som du har lärt dig genom övningen!

I fördjupningen får ni göra egna efterforskningar i arkivmaterial som förvaras hos Arkiv Sörmland och hos några andra arkivorganisationer i Sörmland.

Gör så här:

Nu ska ni få göra egna efterforskningar om kvinnorörelsen i de arkiv som förvaras hos Arkiv Sörmland och hos några andra arkivorganisationer i Sörmland.

Det är en fördel om ni redan har gjort övningen “Vad är ett arkiv?” I den övningen får ni nämligen lära er grunderna i hur man söker i arkivförteckningar och databaser. 

Gör så här:

    1. Öppna databasen Visual Arkiv Eskilstuna (se stödmaterial, länkar). Där finns förteckningar från många olika arkiv i Eskilstuna och Sörmland. 
    2. Använd sökfönstret “Enkel sökning”. Skriv in sökord, eller delar av ord, som ni tror kan fungera för att få fram olika typer av arkiv med anknytning till kvinnorörelsen. Testa till exempel med “kvinna”, kvinno”, “kvinnliga”. Ni kan även pröva ordled som “flick”, “husmor” och liknande.
    3. Skriv ner namnen på minst fem arkivbildare som tycks kunna vara delar av kvinnorörelsen.
    4. Välj ut en av arkivbildarna. Klicka på arkivbildarens namn, så att du får fram arkivförteckningen.
      1. Skriv ner exempel på handlingar som finns i arkivet.
      2. Vilken typ av verksamhet verkar denna arkivbildare ha sysslat med? (Leta under fliken “historik”. Du kan även prova att googla namnet.)
      3. Kan du se från vilken tid handlingarna är, eller på annat sätt lista ut under vilken tidsperiod arkivbildaren var verksam?
      4. Skriv ner alla ord och begrepp som du inte förstår. Slå upp och anteckna vad orden betyder.
      5. Ge exempel på frågor som en forskare skulle kunna studera med hjälp av det här arkivet.
      6. Presentera undersökningen genom en kort skriftlig rapport, eller en muntlig presentation.

Stödmaterial

Nyckelbegrepp

  • agitation
  • arbetarrörelse
  • folkrörelse
  • folkhem
  • kooperation
  • konsumentförening
  • kvinnlig rösträtt
  • kvinnogille
  • husmoder
  • kvinnorörelse
  • solidaritet

Dokument

Artikel: ”Kvinnogillen och tidig feminism
Artikel: ”Det stod kvinnor bakom” (KF)