Tema 3: Glokal industrihistoria

Börja med att fundera över vad ni redan vet om industrialiseringens och globaliseringens intåg under slutet av 1800-talet. Förbered gärna diskussionen genom att läsa relevanta avsnitt i den bok eller det läromedel som ni brukar använda.

Diskutera några av frågorna nedan tillsammans i klassen. Om ni inte kan arbeta i helklass kan ni förstås besvara frågorna skriftligt, enskilt.

1. Vad tänker ni på i samband med begreppen ”industrialisering” och ”globalisering”? Skriv gärna upp era exempel på tavlan eller i ett delat dokument.
2. Hur kan företag utvecklas genom kontakter med andra delar av världen? Ge gärna exempel på företag som lärt sig av exempel från utlandet! Ni kan använda både historiska och samtida exempel.
3. Från vilka länder tror ni att Sverige har hämtat flest idéer, uppfinningar och varor som ökat vår levnadsstandard? Har det varierat under historien? Ge exempel!
4. Är fri rörlighet nödvändigt för att ett land ska kunna utvecklas? Motivera ditt ställningstagande med goda argument!
5. Är det en mänsklig rättighet att få resa utomlands? 
6. Rika har större möjligheter att se världen än människor med dålig ekonomi. Är det rättvist?
7. Är gränser bra eller dåliga för utvecklingen i ett land? Ge exempel!

Övningen består av en artikel, lite annat stödmaterial samt nyckelbegrepp och instuderingsfrågor. Det finns även en extrauppgift där ni får göra en tidslinje!

Gör så här:

1. 1. Läs artikeln ”Från Sörmland ut i Europa” och se den korta filmen om industriella revolutionen.
   2. Jobba med nyckelbegrepp och instuderingsfrågor.
   3. Om ni hinner: gör extrauppgiften med tidslinjen.

Filmer, dokument och annat stödmaterial hittar du i kolumnen till höger (större skärmar) eller längst ned på sidan (mindre skärmar).

Koll på nyckelbegreppen?

Temat bygger på ett antal ord och nyckelbegrepp, som ni bör förstå för att kunna lösa instuderingsfrågorna. 

Så kan ni jobba med nyckelbegreppen:

1. 1. Skriv en egen förklaring, eller definition av begreppet.
   2. Använd begreppet i en mening, där du exempelvis förklarar begreppets samband med historieämnet, eller ger exempel på fakta som du förknippar med begreppet. 

Instuderingsfrågor

1. Ge exempel på svenskarnas resor under historien. Varför har man rest, och till vilka platser? Ge exempel!
2. När byggdes de första järnvägarna i Sverige?
3. Hur länge gällde brukspatronens pass? Hur länge gäller ett pass idag? Varför gäller dagens pass längre, tror du?
4. Varför tror du att von Celsing och hans sällskap besökte platser som tegelbruk, hamndockor, och lantbruksutställningar?
5. På vilket sätt kan man se Celsings resa som en del av den industriella revolutionen och globaliseringen?
6. Texten nämner flera sevärdheter i trakterna av London: välj ut en och sök reda på vilken typ av sevärdhet det handlar om.
7. Texten nämner att bussen de åkte med hade ”luktflaskor.” Vad betyder det? Varför hade man “luktflaskor” på bussen?
8. Vem byggde ”Britannia Bridge” och vad är denne person mest berömd för?
9. Resesällskapet från Hälleforsnäs noterade också vissa sociala problem i Storbritannien – vilka?

Extrauppgift: tidslinje

Placera in resan i ett historiskt sammanhang genom att göra en tidslinje: Markera årtalet 1852, och skriv in “Brukspatron Celsings resa till Storbritannien”. Märk sedan ut några större historiska händelser under perioden 1840 – 1870, med betydelse för industrialiseringen och/eller globaliseringen.

Ni kan göra tidslinjen på papper eller med hjälp av något digitalt verktyg som exempelvis Knightlab Timeline, Timetoast eller Timeglider.

Sammanfatta och resonera kring temat och övningarna.

Gör detta i helklass eller större grupper:

1. 1. Gå igenom nyckelbegrepp och svaren på instuderingsfrågorna tillsammans.
   2. Diskutera: Varför tror ni att brukspatronen och hans sällskap åkte just till Storbritannien?
   3. Vad tror ni är de största skillnaderna mellan att resa då, jämfört med nu? Resonera kring likheter och skillnader som rör a) resornas syfte b) transportmedel c) kostnader d) klimatpåverkan
   4. Kvitton kan nästan kännas som skräp, men är i själva verket värdefulla historiska källor. På vilket sätt kan kvitton användas för att skriva historia?
   5. Nämn några nya saker som du har lärt dig genom övningen!

I fördjupningen får ni göra egna efterforskningar i arkivmaterial som förvaras hos Arkiv Sörmland och hos några andra arkivorganisationer i Sörmland.

Det är en fördel om ni redan har gjort övningen under tema 1: “Vad är ett arkiv?”. Där får ni nämligen lära er grunderna i hur man söker i arkivförteckningar och databaser. 

Fördjupning 1: Sörmländska företag i världen

1. 1. Öppna databasen Visual Arkiv Eskilstuna. Där finns förteckningar från många olika arkiv i Eskilstuna och Sörmland. 
   2. Använd sökfönstret “Enkel sökning”. Skriv in “Hällefors bruk”. Notera namnen på de arkivbildare som kommer upp.
   3. Klicka på “Järnförädling Hälleforsnäs” och välj fliken “Historik”.
   4. Läs den del av historiken som handlar om Lars Gustaf von Celsing tid vid bruket. Skriv ned de ord som du inte förstår. Besvara frågorna:
      • a) Vad betyder orden du har skrivit ned? Slå upp dem i en ordbok eller sök fram svaret via en tillförlitlig källa på nätet.
      • b) Hur påverkade von Celsing verksamheten vid Hälleforsnäs bruk?
      • c) Vilka produkter tillverkades vid bruket?
      • d) Hur beskrivs livet för arbetarna vid bruket?
   5. Gå tillbaka till sökfönstret “Enkel sökning”. Skriv in “England”, eller prova med något annat land. 
   6. Sök fram någon arkivbildare som har gjort affärer med eller haft andra kontakter med England (eller det land du har valt att söka på.)
   7. Titta om det finns en historik över arkivbildaren som berättar vad den sysslade med. Du kan även bläddra i arkivförteckningen för att hitta ledtrådar. 
   8. Prova att söka på 2-3 andra länder. Skriv för varje land ned hur många träffar i arkivförteckningarna som sökningen ger.
   9. Sammanställ gärna era resultat i en mindmap eller världskarta, där ni drar linjer från Sörmland till de olika länder och kanske även företag som era undersökta arkivbildare hade kontakt med. 

Fördjupning 2: handskrift och källtolkning

Brukspatron von Celsings resedagbok förvaras i det Celsingska familjearkivet, som är ett av nästan tusen arkiv som bevaras hos Arkiv Sörmland.

I den här fördjupningen får ni läsa och tolka den 170 år gamla dagboken. Ni får även fundera över några källkritiska frågor.

Gör så här:

1. Jobba först enskilt, i par eller mindre grupper. Gå till Arkiv Sörmlands e-arkiv, Enskilda arkivet.
2. Sök fram det Celsingska familjearkivet och resedagboken som består av 7 sidor (avbildade bildfiler)
3. Läs 1-2 valfria sidor ur dagboken. (Det kan vara svårt att tolka texten, så hoppa över de avsnitt där ni kör fast.) Anteckna:
   • Vilka platser som Celsing besöker
   • Vilka fordon och transportmedel han använder sig av
   • Svåra ord som ni inte förstår, eller är osäkra på
4. Resonera gemensamt i klassen eller lite större grupper:
   • Jämför era svar på fråga 3.
   • Varför tror ni att brukspatron Celsing skrev denna resedagbok?
   • Går det att lita på uppgifterna i resedagboken? Varför/varför inte? Resonera med hjälp av de källkritiska begreppen äkthet, närhet, tendens och beroende. (Är du osäker på begreppen: kolla i ert läromedel, eller sök exempelvis via Stockholmskällan.)